Tål ditt agerande att synas i sömmarna?
Forskning visar att kopplingen mellan handlingar och värderingar är svagare än vi tror. I praktiken påverkar mina handlingar mina värderingar i större utsträckning än tvärtom. När vi kommer i situationer där vi kan gagna vårt egenintresse, kan vi bli frestade att bryta mot det vi från början tyckte var rätt. Vi rättfärdigar då våra handlingar genom att ge oss själva argument som att "det här är jag värd", "när lönen är så låg, så kan jag kosta på mig att...", "butikerna har ändå så stora vinster, så...", "när mitt ansvar är så stort, så..." m m. När jag väl har brutit "värderingsvallen", påverkar jag min värdering och kan lättare gå vidare på den väg jag slagit in. Fortsätter jag på den vägen, riskerar jag att bli fartblind och till slut kanske bubblan spricker.
Ett enkelt sätt att testa sig själv i sina vägval är att göra Etiktestet (som används inom försvarsmakten):
1. Är det "lagligt"?'
Bryter jag mot lag, avtal, policy, interna regler/rutiner?
2. Är det skäligt/rimligt?
Är det renhårigt mot andra? Får det negativa konsekvenser på lång eller kort sikt? Hur påverkar det mina relationer till min omgivning?
3. Vad skulle jag tycka om mig själv om det blev offentligt?
Skulle jag vara stolt? Skulle jag må bra? Vad skulle min familj tycka? Kan jag stå för mitt agerande?
Under en UGL-vecka får du möjlighet att skärskåda dina värderingar. Vill du vara med på en UGL-kurs i år? Läs mer om UGL, om våra kursgårdar och om oss som är handledare på Scillas UGL-kurser på www.scilla.se under fliken UGL. Vill du anmäla dig eller ha mer information? Skicka ett mail till info@scilla.se.
Med tillönskan om en GLAD PÅSK!
Elisabeth Berggård
19 april 2011
31 mars 2011
Gruppdynamik - FIRO eller Wheelan?
UGL-Utveckling av Grupp och Ledare- är Sveriges populäraste och mest kända ledarutbildning. Kursen ger, utöver mycket annat, en unik upplevelse av hur en grupp utvecklas under en intensiv kursvecka. FIRO-teorin har varit den bärande teorin för UGL, som är försvarets grundläggande ledarutbildning. I den senaste versionen av UGL, UGL2008, har FIRO ersatts med Susan A Wheelans teori om gruppdynamik, IMGD,an Integrated Model of Group Development.
FIRO teorin formulerades på 1950-talet av den amerikanska psykologen och forskaren Will Schutz. FIRO står för Fundamental Interpersonal Relations Orientation och är en teori om mellanmänskliga relationer på grupparenan. Teorin handlar om våra behov av att känna oss betydelsefulla, kompetenta och omtyckta. Will Shutz fann att alla människor har dessa behov men i olika styrka hos olika individer och också i olika styrka beroende på mognaden i gruppen. När svenska försvaret ville förnya sin ledarutbildning på 1980-talet kom de i kontakt med Will Schutz och hans teori. I den utbildning man skapade, UGL, gjorde man, med FIRO som grund, en pedagogisk modell för hur en grupp utvecklas. När UGL började spridas till den civila marknaden i Sverige under 90-talet kom FIRO att betraktas som en grupputvecklingsteori i vårt land.
Försvarshögskolan, som förvaltar och utvecklar UGL-konceptet, gjorde den senaste uppdateringen 2008. Kursen förändrades i flera avseenden: handledarna fick en annan roll, nya uppgifter tillkom och andra förändrades. Kursen skulle också få en bättre vetenskaplig förankring. I den nya versionen, UGL2008, finns FIRO kvar som en teori om mellanmänskliga relationer, medan man har tagit in Susan Wheelans teori som grupputveckling i konceptet. Susan Wheelan är en nu verksam psykolog, forskare och konsult i USA, som har stor praktisk erfarenhet av att arbeta med grupper.
Vad är då skillnaden mellan FIRO som grupputvecklingsteori och Wheelan´s IMGD?
FIRO hade tre faser: Tillhöra, Rollsökning och Samhörighet. Dessutom hade försvaret lagt till två övergångsfaser: gemyt och idyll.
IMGD har fem faser: Beroende och tillhörighet, Skenbart oberoende och konflikt, Tillit och struktur, Genomförande och effektivitet och Gruppens upplösning.
Om man vill jämföra teorierna kan man säga att Wheelans´s första tre faser motsvarar faserna i FIRO, men hon har också utvecklat kriterier för en effektiv arbetsgrupp i den fjärde fasen och har studerat vad som händer när gruppen närmar sig upplösning, den femte fasen. Man kan säga att FIRO-modellen, som den har använts, fungerar i en experimentell grupp, medan Wheelans modell går att applicera på hur gruppdynamiken utvecklas och förändras i arbetslivet.
Blir du nyfiken på att uppleva gruppdynamik under en veckas intensiv samvaro? Gå en UGL-kurs! På vår hemsida www.scilla.se kan du se vilka veckor och orter som är aktuella och läsa mer om UGL och oss handledare.
Välkommen att höra av dig för mer information.
Ha en fin dag!
Elisabeth
FIRO teorin formulerades på 1950-talet av den amerikanska psykologen och forskaren Will Schutz. FIRO står för Fundamental Interpersonal Relations Orientation och är en teori om mellanmänskliga relationer på grupparenan. Teorin handlar om våra behov av att känna oss betydelsefulla, kompetenta och omtyckta. Will Shutz fann att alla människor har dessa behov men i olika styrka hos olika individer och också i olika styrka beroende på mognaden i gruppen. När svenska försvaret ville förnya sin ledarutbildning på 1980-talet kom de i kontakt med Will Schutz och hans teori. I den utbildning man skapade, UGL, gjorde man, med FIRO som grund, en pedagogisk modell för hur en grupp utvecklas. När UGL började spridas till den civila marknaden i Sverige under 90-talet kom FIRO att betraktas som en grupputvecklingsteori i vårt land.
Försvarshögskolan, som förvaltar och utvecklar UGL-konceptet, gjorde den senaste uppdateringen 2008. Kursen förändrades i flera avseenden: handledarna fick en annan roll, nya uppgifter tillkom och andra förändrades. Kursen skulle också få en bättre vetenskaplig förankring. I den nya versionen, UGL2008, finns FIRO kvar som en teori om mellanmänskliga relationer, medan man har tagit in Susan Wheelans teori som grupputveckling i konceptet. Susan Wheelan är en nu verksam psykolog, forskare och konsult i USA, som har stor praktisk erfarenhet av att arbeta med grupper.
Vad är då skillnaden mellan FIRO som grupputvecklingsteori och Wheelan´s IMGD?
FIRO hade tre faser: Tillhöra, Rollsökning och Samhörighet. Dessutom hade försvaret lagt till två övergångsfaser: gemyt och idyll.
IMGD har fem faser: Beroende och tillhörighet, Skenbart oberoende och konflikt, Tillit och struktur, Genomförande och effektivitet och Gruppens upplösning.
Om man vill jämföra teorierna kan man säga att Wheelans´s första tre faser motsvarar faserna i FIRO, men hon har också utvecklat kriterier för en effektiv arbetsgrupp i den fjärde fasen och har studerat vad som händer när gruppen närmar sig upplösning, den femte fasen. Man kan säga att FIRO-modellen, som den har använts, fungerar i en experimentell grupp, medan Wheelans modell går att applicera på hur gruppdynamiken utvecklas och förändras i arbetslivet.
Blir du nyfiken på att uppleva gruppdynamik under en veckas intensiv samvaro? Gå en UGL-kurs! På vår hemsida www.scilla.se kan du se vilka veckor och orter som är aktuella och läsa mer om UGL och oss handledare.
Välkommen att höra av dig för mer information.
Ha en fin dag!
Elisabeth
15 mars 2011
Våga fråga!
"-Om någon verkar må dåligt: Våga fråga! Nu förstår jag att det fanns de som anade att jag inte mådde bra, men de frågade inte. Om de gjort det hade det varit lättare för mig att berätta om våldtäkten och få hjälp."
Säger Veronica i en intervju i DN den 1 mars 2011
Min erfarenhet som chef har lärt mig vikten av att våga ställa frågor. Men vi är ofta "hänsynslöst hänsynsfulla". Vi undrar över problem vi ser i vår omgivning och vad de kan bero på, men vågar inte fråga. I stället pratar vi med andra om den person som berörs och spekulerar i orsaken. Därigenom undandrar vi både den personen och oss själva en lösning på problemet. Vår "hänsynsfullhet" är i själva verket oro för den reaktion som kan komma och rädsla för att vi, när vi ser sanningen, tvingas agera i någon riktning. Vi hoppas problemen skall lösa sig av sig själv.
Några frågor som är viktiga för dig som chef att ställa i vissa situationer:
- Hur mår du egentligen?
- Hur har du det hemma?
- Dricker du mer än du borde?
- Hur trivs du här på jobbet?
- Vad är du missnöjd med?
- Är du arg på mig?
- Kan du acceptera att jag är din chef?
- Berätta varför du.....?
Den fråga du ställer kanske inte blir besvarad, men du har i alla fall ställt frågan och kan ha satt en boll i rullning. En dag kanske din medarbetare kommer till dig självmant och vill berätta. Att fråga är att bli tydlig i sin kommunikation och att visa engagemang.
Vill du träna dig i att bli tydligare i din kommunikation? Anmäl dig till en UGL-kurs. Läs mer om våra UGL-kurser och kursdatum under fliken UGL på www.scilla.se.
Hälsningar från Umeå i strålande marssol!
Elisabeth
Säger Veronica i en intervju i DN den 1 mars 2011
Min erfarenhet som chef har lärt mig vikten av att våga ställa frågor. Men vi är ofta "hänsynslöst hänsynsfulla". Vi undrar över problem vi ser i vår omgivning och vad de kan bero på, men vågar inte fråga. I stället pratar vi med andra om den person som berörs och spekulerar i orsaken. Därigenom undandrar vi både den personen och oss själva en lösning på problemet. Vår "hänsynsfullhet" är i själva verket oro för den reaktion som kan komma och rädsla för att vi, när vi ser sanningen, tvingas agera i någon riktning. Vi hoppas problemen skall lösa sig av sig själv.
Några frågor som är viktiga för dig som chef att ställa i vissa situationer:
- Hur mår du egentligen?
- Hur har du det hemma?
- Dricker du mer än du borde?
- Hur trivs du här på jobbet?
- Vad är du missnöjd med?
- Är du arg på mig?
- Kan du acceptera att jag är din chef?
- Berätta varför du.....?
Den fråga du ställer kanske inte blir besvarad, men du har i alla fall ställt frågan och kan ha satt en boll i rullning. En dag kanske din medarbetare kommer till dig självmant och vill berätta. Att fråga är att bli tydlig i sin kommunikation och att visa engagemang.
Vill du träna dig i att bli tydligare i din kommunikation? Anmäl dig till en UGL-kurs. Läs mer om våra UGL-kurser och kursdatum under fliken UGL på www.scilla.se.
Hälsningar från Umeå i strålande marssol!
Elisabeth
01 mars 2011
Hur skapa arbetslust? Tio tips till chefen!
1. Rätt person på rätt plats
Se till att var och en har arbetsuppgifter som medarbetaren passar för och trivs med.
2. Stimulera till utveckling
Ge nya uppgifter, men i lagom takt så att medarbetaren inte förlorar fotfästet. Varje medarbetare behöver sin egen utvecklingstakt.
3. Delegera arbetsuppgifter
Våga släppa ifrån dig även uppgifter som du själv tycker är roliga – det finns alltid nya utmaningar för dig.
4. Visa omvärlden
Ge medarbetarna möjlighet att inhämta intryck från omvärlden, se vad som rör sig inom området, följa med på kundbesök m m för att få idéer och också mäta sin egen kompetens i förhållande till omvärldens krav.
5. Minska sårbarheten i verksamheten
Se till att minst två medarbetare klarar varje uppgift. Därigenom stimulerar du till samarbete och utveckling samtidigt som kompetensen i gruppen ökar. (Om fler klarar uppgiften riskerar du inte heller att falla till föga för hot från en medarbetare, som du inte kan undvara).
6. Underskatta inte kafferastens betydelse
Kafferasten är en utmärkt stund för informationsutbyte om aktuella arbetsuppgifter, men också ett forum för att lära känna varandra genom annat småprat, vilket stärker sammanhållningen i gruppen. För många är samvaron med arbetskamrater den viktigaste trivselfaktorn i arbetet.
7. Ge små belöningar vid oväntade tillfällen
När något har gått bra, bjud på en liten överraskning (t ex tårta, biobiljett, gemensam lunch eller annat). Tänk på att en förmån är en förmån när den införs, sedan en rättighet. Därför skall belöningen komma vid oväntade tillfällen. Belöna hellre gruppinsatser än individuella prestationer, vilket kan skapa konkurrens.
8. Se varje medarbetare
Uppmärksamma varje medarbetare, inte bara dennes prestationer utan också hur medarbetaren mår. Fråga om du ser tecken på nedstämdhet! Ge feed-back och framförallt beröm önskvärt beteende och förbättringar (även om de är små). För dialog även mellan medarbetarsamtalen.
9. Var ibland dina medarbetares "tjänare"
När du har tid och möjlighet – hjälp till där det behövs. Visa omtanke!
10. Gör gärna något trevligt tillsammans på fritiden, men....
...tänk på att många av dina medarbetare har sin fritid fullt intecknad för aktiviteter i hem och med familj och orkar kanske inte avsätta ytterligare tid för samvaro med arbetskamraterna – hur gärna de än vill. Det viktigaste är ändå att ha trevligt när man faktiskt arbetar.
Behöver du fylla på din egen arbetslust? Följ Rickard Olssons råd i Vem vem mest i TV i går kväll: "Om du vill bli bedövad av svensk natur, åk till Abisko. Väldigt vackert!". Då kan du också förena nytta med nöje - gå en UGL-kurs i Abisko samtidigt! Vi har tre platser kvar på UGL-kursen i Abisko 4-8 april. Dessutom flera sommarkurser. Passar inte det har vi också UGL-kurser på vackra platser i Skellefteå och på Höga kusten. Läs mer under fliken UGL.
Soliga vårvinterhälsningar!
Elisabeth
Se till att var och en har arbetsuppgifter som medarbetaren passar för och trivs med.
2. Stimulera till utveckling
Ge nya uppgifter, men i lagom takt så att medarbetaren inte förlorar fotfästet. Varje medarbetare behöver sin egen utvecklingstakt.
3. Delegera arbetsuppgifter
Våga släppa ifrån dig även uppgifter som du själv tycker är roliga – det finns alltid nya utmaningar för dig.
4. Visa omvärlden
Ge medarbetarna möjlighet att inhämta intryck från omvärlden, se vad som rör sig inom området, följa med på kundbesök m m för att få idéer och också mäta sin egen kompetens i förhållande till omvärldens krav.
5. Minska sårbarheten i verksamheten
Se till att minst två medarbetare klarar varje uppgift. Därigenom stimulerar du till samarbete och utveckling samtidigt som kompetensen i gruppen ökar. (Om fler klarar uppgiften riskerar du inte heller att falla till föga för hot från en medarbetare, som du inte kan undvara).
6. Underskatta inte kafferastens betydelse
Kafferasten är en utmärkt stund för informationsutbyte om aktuella arbetsuppgifter, men också ett forum för att lära känna varandra genom annat småprat, vilket stärker sammanhållningen i gruppen. För många är samvaron med arbetskamrater den viktigaste trivselfaktorn i arbetet.
7. Ge små belöningar vid oväntade tillfällen
När något har gått bra, bjud på en liten överraskning (t ex tårta, biobiljett, gemensam lunch eller annat). Tänk på att en förmån är en förmån när den införs, sedan en rättighet. Därför skall belöningen komma vid oväntade tillfällen. Belöna hellre gruppinsatser än individuella prestationer, vilket kan skapa konkurrens.
8. Se varje medarbetare
Uppmärksamma varje medarbetare, inte bara dennes prestationer utan också hur medarbetaren mår. Fråga om du ser tecken på nedstämdhet! Ge feed-back och framförallt beröm önskvärt beteende och förbättringar (även om de är små). För dialog även mellan medarbetarsamtalen.
9. Var ibland dina medarbetares "tjänare"
När du har tid och möjlighet – hjälp till där det behövs. Visa omtanke!
10. Gör gärna något trevligt tillsammans på fritiden, men....
...tänk på att många av dina medarbetare har sin fritid fullt intecknad för aktiviteter i hem och med familj och orkar kanske inte avsätta ytterligare tid för samvaro med arbetskamraterna – hur gärna de än vill. Det viktigaste är ändå att ha trevligt när man faktiskt arbetar.
Behöver du fylla på din egen arbetslust? Följ Rickard Olssons råd i Vem vem mest i TV i går kväll: "Om du vill bli bedövad av svensk natur, åk till Abisko. Väldigt vackert!". Då kan du också förena nytta med nöje - gå en UGL-kurs i Abisko samtidigt! Vi har tre platser kvar på UGL-kursen i Abisko 4-8 april. Dessutom flera sommarkurser. Passar inte det har vi också UGL-kurser på vackra platser i Skellefteå och på Höga kusten. Läs mer under fliken UGL.
Soliga vårvinterhälsningar!
Elisabeth
15 februari 2011
Lön, en dålig motivationsfaktor
"Morötter och piskor främjar dåligt beteende, skapar beroende och uppmuntrar kortsiktigt tänkande på bekostnad av långsiktighet."
Detta skriver Daniel H Pink i boken Drivkraft - den överraskande sanningen om vad som motiverar oss.
Vi har gått från ett arbetsliv, där människor fick slita för brödfödan i jobb där de under största delen av arbetstiden utförde samma saker på samma sätt. De flesta jobb i dag innebär att leta efter olika möjligheter och skapa nya lösningar. Detta kräver annan typ av motivation för att jobbet skall bli utfört på bästa sätt. Men fortfarande tillämpar vi samma belöningssystem som tidigare: "Om du ..... så får du...".
Visst har lönen betydelse! För att vara nöjda behöver vi ha en tillfredsställande grundersättning. Men forskning visar att vi inte löser en komplex uppgift bättre om yttre belöning hägrar. Snarare tvärtom! Om man blandar belöning med uppgifter som är kreativa och intressanta, kan belöningar göra mer skada än nytta. Samma sak gäller med yttre mål. Om jag sätter upp ett mål för mig själv för att bli bättre, är det oftast inspirerande och hälsosamt. Mål, som sätts av andra, kan fungera som skygglappar, som omöjliggör det breda tänkande som krävs för en innovativ lösning. Om yttre belöning är enda målet, kommer en del människor att välja den snabbaste vägen dit, även om det innebär att fuska. Vill du ändå belöna, ändra "om...så" till "nu...när" dvs till en oväntad belöning efter en väl utförd uppgift.
Är du inte övertygad? Läs boken eller lyssna på Daniel Pink här:
http://www.ted.com/talks/dan_pink_on_motivation.html
____________________________________________________________________________________
Vårtrött? Behöver du en vitamininjektion? Gå UGL i Abisko vecka 14 och upplev en fjällvärld i gnistrande vårvintersol! Kan du inte gå den veckan har du andra kurstillfällen att välja på. Klicka på Kursdatum under fliken UGL. Vill du anmäla dig eller ha mer information? Skicka ett mail till info@scilla.se.
Hälsningar från ett kallt men vintervackert Umeå!
Elisabeth
Detta skriver Daniel H Pink i boken Drivkraft - den överraskande sanningen om vad som motiverar oss.
Vi har gått från ett arbetsliv, där människor fick slita för brödfödan i jobb där de under största delen av arbetstiden utförde samma saker på samma sätt. De flesta jobb i dag innebär att leta efter olika möjligheter och skapa nya lösningar. Detta kräver annan typ av motivation för att jobbet skall bli utfört på bästa sätt. Men fortfarande tillämpar vi samma belöningssystem som tidigare: "Om du ..... så får du...".
Visst har lönen betydelse! För att vara nöjda behöver vi ha en tillfredsställande grundersättning. Men forskning visar att vi inte löser en komplex uppgift bättre om yttre belöning hägrar. Snarare tvärtom! Om man blandar belöning med uppgifter som är kreativa och intressanta, kan belöningar göra mer skada än nytta. Samma sak gäller med yttre mål. Om jag sätter upp ett mål för mig själv för att bli bättre, är det oftast inspirerande och hälsosamt. Mål, som sätts av andra, kan fungera som skygglappar, som omöjliggör det breda tänkande som krävs för en innovativ lösning. Om yttre belöning är enda målet, kommer en del människor att välja den snabbaste vägen dit, även om det innebär att fuska. Vill du ändå belöna, ändra "om...så" till "nu...när" dvs till en oväntad belöning efter en väl utförd uppgift.
Är du inte övertygad? Läs boken eller lyssna på Daniel Pink här:
http://www.ted.com/talks/dan_pink_on_motivation.html
____________________________________________________________________________________
Vårtrött? Behöver du en vitamininjektion? Gå UGL i Abisko vecka 14 och upplev en fjällvärld i gnistrande vårvintersol! Kan du inte gå den veckan har du andra kurstillfällen att välja på. Klicka på Kursdatum under fliken UGL. Vill du anmäla dig eller ha mer information? Skicka ett mail till info@scilla.se.
Hälsningar från ett kallt men vintervackert Umeå!
Elisabeth
02 februari 2011
Finns det svåra samtal?
Att samtala är inte svårt. Det har vi tränat oss i att göra sedan barnsben. Vi kan uttrycka oss och ta emot vad andra vill förmedla till oss. Varför talas det då så mycket om svåra samtal? Måste man gå på kurs för att kunna hålla vissa samtal?
Tanken på att ta upp vissa frågor med en person, som jag behöver lösa ett problem med, kan inge oss obehag! Tänk om han/hon blir arg, blir ledsen, börjar gråta, lämnar rummet - vad gör jag då? Är det mitt fel? Jag kanske känner skuld, får dåligt samvete! Mina fantasier om vad som kan hända får mig att tro att det är farligt och svårt! Risken är att jag skjuter upp samtalet eller avstår från att hålla det och därmed kan problemet förbli olöst eller kanske förvärras.
Hur skall jag då övervinna mig själv och min rädsla och kunna hålla det samtal som är viktigt för mig? Några tips:
1. Tänk på samtalet som VIKTIGT (inte svårt).
Flytta fokus i din hjärna från "rädd" till "viktigt". Då får du kraft att lösa problemet.
2. Förbered dig väl
Samla fakta, tänk igenom dina handlingsalternativ, ta fram argument, fundera på vad din samtalspartner kan ha för invändningar/argument, skissa på olika lösningar på problemet som kan vara acceptabla för alla parter. Träna dig gärna i att hålla samtalet genom ett rollspel med en vän eller kollega.
3. Välj rätt tid och plats för samtalet
Se till att du har tillräckligt med tid och att ni får vara ostörda.
4. Acceptera reaktioner som kan komma
Det är inte farligt om någon börjar gråta (ha pappersnäsdukar till hands). Fortsätt samtalet genom att ställa en fråga. Blir din samtalspartner arg, behåll ditt lugn. En stunds tystnad kan vara välgörande.
5. Lyssna aktivt på din samtalspartner
Ge din samtalspartner utrymme och tid att berätta hur denne ser på saken. Du kanske får en helt ny bild av problemet. Du kanske hittar nya trådar till lösningar.
6. Ge din samtalspartner möjlighet att välja
Vi vill alla kunna påverka vår situation. Blir jag påtvingad en lösning är risken stor att jag sätter mig på bakhasorna. Har jag två alternativ att välja på, är det lättare för mig att acceptera något av dessa, eftersom jag har fått välja själv (även om jag måste välja mellan pest och kolera).
7. Om det inte går som du vill, ta en time-out!
Ge både dig själv och din samtalspartner möjligheten att dra er tillbaka och tänka över situationen i lugn och ro. Boka in en ny tid!
8. Följ upp!
Håll kontakten, ha ev uppföljande samtal, men prata också om vardagliga saker så att kommunikationen mellan er normaliseras.
Vill du bli bättre på att påverka dina medarbetare så att de beter sig på ett sätt som gynnar din verksamhet? Vi erbjuder kursen OBM-Ledarskapets psykologi 21-22 mars! Maila till info@scilla.se, så får du en kursinbjudan. OBS! Bara en plats kvar på kursen!
Vill du du få en nytändning i ditt ledarskap eller ditt liv? Då är en UGL-kurs något för dig! Läs mer om UGL, om våra kursgårdar och om oss handledare på hemsidan www.scilla.se under fliken UGL. Vill du anmäla dig eller ha mer information? Skicka ett mail till info@scilla.se.
Soliga februarihälsningar från Umeå!
Elisabeth Berggård
Tanken på att ta upp vissa frågor med en person, som jag behöver lösa ett problem med, kan inge oss obehag! Tänk om han/hon blir arg, blir ledsen, börjar gråta, lämnar rummet - vad gör jag då? Är det mitt fel? Jag kanske känner skuld, får dåligt samvete! Mina fantasier om vad som kan hända får mig att tro att det är farligt och svårt! Risken är att jag skjuter upp samtalet eller avstår från att hålla det och därmed kan problemet förbli olöst eller kanske förvärras.
Hur skall jag då övervinna mig själv och min rädsla och kunna hålla det samtal som är viktigt för mig? Några tips:
1. Tänk på samtalet som VIKTIGT (inte svårt).
Flytta fokus i din hjärna från "rädd" till "viktigt". Då får du kraft att lösa problemet.
2. Förbered dig väl
Samla fakta, tänk igenom dina handlingsalternativ, ta fram argument, fundera på vad din samtalspartner kan ha för invändningar/argument, skissa på olika lösningar på problemet som kan vara acceptabla för alla parter. Träna dig gärna i att hålla samtalet genom ett rollspel med en vän eller kollega.
3. Välj rätt tid och plats för samtalet
Se till att du har tillräckligt med tid och att ni får vara ostörda.
4. Acceptera reaktioner som kan komma
Det är inte farligt om någon börjar gråta (ha pappersnäsdukar till hands). Fortsätt samtalet genom att ställa en fråga. Blir din samtalspartner arg, behåll ditt lugn. En stunds tystnad kan vara välgörande.
5. Lyssna aktivt på din samtalspartner
Ge din samtalspartner utrymme och tid att berätta hur denne ser på saken. Du kanske får en helt ny bild av problemet. Du kanske hittar nya trådar till lösningar.
6. Ge din samtalspartner möjlighet att välja
Vi vill alla kunna påverka vår situation. Blir jag påtvingad en lösning är risken stor att jag sätter mig på bakhasorna. Har jag två alternativ att välja på, är det lättare för mig att acceptera något av dessa, eftersom jag har fått välja själv (även om jag måste välja mellan pest och kolera).
7. Om det inte går som du vill, ta en time-out!
Ge både dig själv och din samtalspartner möjligheten att dra er tillbaka och tänka över situationen i lugn och ro. Boka in en ny tid!
8. Följ upp!
Håll kontakten, ha ev uppföljande samtal, men prata också om vardagliga saker så att kommunikationen mellan er normaliseras.
Vill du bli bättre på att påverka dina medarbetare så att de beter sig på ett sätt som gynnar din verksamhet? Vi erbjuder kursen OBM-Ledarskapets psykologi 21-22 mars! Maila till info@scilla.se, så får du en kursinbjudan. OBS! Bara en plats kvar på kursen!
Vill du du få en nytändning i ditt ledarskap eller ditt liv? Då är en UGL-kurs något för dig! Läs mer om UGL, om våra kursgårdar och om oss handledare på hemsidan www.scilla.se under fliken UGL. Vill du anmäla dig eller ha mer information? Skicka ett mail till info@scilla.se.
Soliga februarihälsningar från Umeå!
Elisabeth Berggård
02 oktober 2010
Hur förstå andras utsikt?
"Tänk dig att alla människor har ett eget utsiktstorn i livet, en punkt där de står och betraktar allt de ser och upplever. Se sedan framför dig två utsiktstorn som står en bit ifrån varandra ute i naturen. Samma kuststräcka, samma skog och samma hus kommer att se olika ut beroende på ur vilket perspektiv de syns. En del detaljer kommer bara att synas från det ena utsiktstornet, annat bara från det andra. Det här är ett sätt att påminna dig om att din utsikt är en av många, och att det du ser kan vara helt korrekt, men ändå inte stämma exakt med det någon annan ser."
Skriver Anna Kåver, Åsa Nilsonne i boken Tillsammans
All kommunikation mellan oss människor handlar om att vi skall kunna förstå varandra för att fungera bra tillsammans, för att kunna hjälpa varandra och få hjälp när vi behöver. Alltför ofta tar vi oss inte tiden att försöka förstå vad min medmänniska har för utsikt från sitt torn. Vi drar förhastade slutsatser om att hans eller hennes utsikt stämmer överens med min, och ger förhastade råd som inte alls passar i andras landskap. Ofta uppstår då missförstånd och konflikter.
Nyckeln till att förstå varandras utsikter är det så kallade aktiva lyssnandet. Att vara en aktiv lyssnare handlar om att försöka se situationen ur den andres perspektiv. Det innebär att lyssna uppmärksamt till den andres redogörelse, ställa frågor kring det som är oklart för mig och framför allt undvika att ge råd. Innan jag har bilden klar för mig kan ett råd bli helt fel.
I våra liv innefattar ofta våra roller rådgivning - dem vi lever och arbetar med förväntar sig ett råd för att gå vidare. Det gäller då för mig att vänta med rådet tills jag med mitt aktiva lyssnande har klarlagt den andres vy från sitt torn. Först då kan mitt råd bli rätt och falla i god jord.
På en UGL-kurs tränar vi oss i att lyssna aktivt. Vill du vara med? Det finns platser kvar på UGL på Stiftsgården 15-19 november och våra kurser 2011 är inplanerade. Skicka ett mail till info@scilla.se så får du mer information.
Höstliga hälsningar!
Elisabeth
Skriver Anna Kåver, Åsa Nilsonne i boken Tillsammans
All kommunikation mellan oss människor handlar om att vi skall kunna förstå varandra för att fungera bra tillsammans, för att kunna hjälpa varandra och få hjälp när vi behöver. Alltför ofta tar vi oss inte tiden att försöka förstå vad min medmänniska har för utsikt från sitt torn. Vi drar förhastade slutsatser om att hans eller hennes utsikt stämmer överens med min, och ger förhastade råd som inte alls passar i andras landskap. Ofta uppstår då missförstånd och konflikter.
Nyckeln till att förstå varandras utsikter är det så kallade aktiva lyssnandet. Att vara en aktiv lyssnare handlar om att försöka se situationen ur den andres perspektiv. Det innebär att lyssna uppmärksamt till den andres redogörelse, ställa frågor kring det som är oklart för mig och framför allt undvika att ge råd. Innan jag har bilden klar för mig kan ett råd bli helt fel.
I våra liv innefattar ofta våra roller rådgivning - dem vi lever och arbetar med förväntar sig ett råd för att gå vidare. Det gäller då för mig att vänta med rådet tills jag med mitt aktiva lyssnande har klarlagt den andres vy från sitt torn. Först då kan mitt råd bli rätt och falla i god jord.
På en UGL-kurs tränar vi oss i att lyssna aktivt. Vill du vara med? Det finns platser kvar på UGL på Stiftsgården 15-19 november och våra kurser 2011 är inplanerade. Skicka ett mail till info@scilla.se så får du mer information.
Höstliga hälsningar!
Elisabeth
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)