Ett lättkränkt folk?

Är vi svenskar ett lättkränkt folk eller är vi särskilt utsatta för kränkningar? Om detta diskuterar Ann Heberlein, teol dr och forskare i etik, i sin bok "Det var inte mitt fel - om konsten att ta ansvar". Ann Heberlein säger, att vi måste skilja på att bli förnärmad eller förolämpad å ena sidan och kränkt å andra sidan. Att kränka innebär att nedvärdera en annan människa, hennes övertygelse eller livsstil utan sakliga skäl eller avsikt att förändra/förbättra. Att tolka saker till det värsta, känna sig påhoppad eller kränkt, trots att den anklagade inte har minsta avsikt att såra eller skada, är inte ovanligt. Anklagelser om kränkning används ofta som en ursäkt för egna misslyckanden. Detta leder till att konstruktiv kritik blir allt svårare att framföra. En kränkning förstör men saklig kritik, även om den kan svida, öppnar i förlängningen för en förändring och förbättring.

På en UGL-kurs är det klart uttalat i riktlinjerna att manipulativa beteenden och kränkningar inte är tillåtna. Däremot är feed-back, som innebär såväl uppskattning som uppmaning till förändring, viktiga inslag i kursen. Många UGL-deltagare blir stärkta av en UGL-kurs. Är det dags för dig att gå UGL? Kanske vi ses?

Ha det gott bland snödrivorna!
Elisabeth